Vi gjorde typ inget, vi kollade på några filmer, och myste.

-Du..? Började jag.

-Ja..??

-Tror du att Joline värkligen tog sitt liv? Eller var det någon som puttade henne? Eller halkade hon?? Sa jag och kände hur tårarna kom.

-Jag vet inte, älskling. Sa han och tog bort några tårar från min kind.

-Okeej. Sa jag bara.

Vi kollade på en film till jag var inte så konsentrerad, jag tänkte bara på Joline. Vad hade hänt? Hade hon värkligen tagit sitt liv? VARFÖR? Hon hade allt? Familj, vänner, kärlek, allt!

Alla frågor dödade mig innifrån.

-Kevin..? Sa jag.

-Ja, gumman?

-Jag vill veta!

-Vaddå?

-Om hon tog sitt liv.

-Ja.

-VA?

-Ja, Sofi, hon tog sitt liv. Det sista viskade han framm.

-VA?

-Ja..

-MEN DU SA JU ATT DU INTE VISSTE! Skrek jag.

-Jag vet, men jag vet att du skulle bli mera ledsen och jag klarar inte det, poisen hade hittat en lapp, där det stog en massa saker.

Tårarna rann som aldrig förr.

-Varför? Fick jag framm.

-Ingen vet.

Kevin drog in mig i hans famn och där satt jag o grät. Joline var min bästavän, finnf inte hon vill inte jag finnas.

Jag vill inte leva ett liv utan Joline. FAN! Varför? Varför? VARFÖR?!?!

-Älskling! Sa Kevin medans han strök mig över ryggen och gråt han med.

-Jag vill inte leva mitt liv utan Joline! Fick jag framm.

-Sofi! Gör inget dummt !

-Men jag vill inte!

Han sa inget, han strök mig bara över ryggen.

Det gick inte lång tid innan jag föll i en djup sömn.

Jag vaknade med Kevins arm runt min midja, jag hörde hans tunga andetag. Han sov fortfarande.

---------------------------------

Såå, det kom ett! Inte så bra, och inte långt, men jaja, det är ett kapitel!

Linn&Tess :)